Jag hinner knappt slå upp korpgluggarna innan jag får påminnelser om vilken tur jag har som har normala människor runt om mig (och att jag är tämligen normalt* funtad själv)…

Först en underbar kommentar (för jag tolkar det som att den är skriven med ett ton ironi för just publicering i SvD). Kommentaren är till en artikel i en serie om vuxna med ADHD. Rubriken är”Bokstavskombinationer - trams”.

Fortsätter bl.a. med ”Under 30och 40-talet fanns inte denna typ av problematik i skolan. Den som inte skötte sig fick en “fläskläpp” och suga på. Det fungerade då - det skulle fungera nu.” Signatur: Ordnung muss sein…

Därifrån är inte steget så långt till en artikel i Dagen som verkar hoppingivande när man läser rubriken: Frikyrkoprofiler vill öppna upp för homosexuella. Fortsätter man och läser själva artikeln visar det sig dock mörkna…

På fullt allvar diskuterar man alltså om homosexuella ska få vara medlemmar i församlingar. (Ja, ”utlevande” homosexuella menar man då. Apor som håller sig i träden ska även fortsatt få vara medlemmar. Bara man inte är sig själv…)

Undrar just vad min Jesus skulle sagt om det exkluderande resonemanget… Det är tur att Gud inte ligger i en grav, för då skulle ”han” då vända sig oavbrutet!

Tänk om de kunde fokusera på det som kommer fram i artikelns sista mening; ”Kanske bör vi snarare fokusera på centrum.” Ja, det vore kanske en bra idé!

En positiv vändning på eländet skulle vara: Det är tur att det finns mörker, så att man kan se ljuset klarare!

—

Läser på en annan blogg en fras som nog använts i en helt annan tankebana, men som med min syn låter underbar: ”TACK GODE GUD! DU LEVER ÄNNU! VÄLKOMMEN HIT!” (tänk att de alltid ska skrika…)

Ja välkommen hit!

—

* Tänk att vi är så upptagna med att definiera alla avvikelser från det som är Normen Normal… Det finns knappt plats över för någon att vara sig själv, som man är på sitt eget sätt, utan att behöva etiketteras av andra eller själv gömma sig bakom etiketter för sina ”avvikelser”. Att vara människa är att vara individuell, och därmed ”avvikande”.

Idag är det tre år sedan jag vaknade upp utmattad efter veckors nattvak till en irriterande strålande sol. En strålande sol som sken över ett gnistrande vintertäcke av snö som böljade likt havets vågor över marken. ”Hur fan kan solen skina – när det är som det är”, tänkte jag irriterat.

Lite senare väcktes jag på nytt av ett telefonsamtal med beskedet om att pappa gått bort. Då förstod jag hur solen inte kunde annat än skina, hur snön inte kunde annat än gnistra och varför snötäcket tycktes mig som havets vågor. En seglare och hamnkapten hade nått hemmahamn. Så klart flaggspelet måste fladdra i vinden och mastspelet hålla takten då.

Dikten ur dödsannonsen, nej - minnesannonsen, påminner liksom det gula LiveStrong-bandet runt min handled om att försöka leva varje dag till fullo, att ge mer än att ta, att fylla dagarna med liv istället för livet med dagar.

Må din dag idag, liksom imorgon, fyllas till överflöd av liv och givande.

♥ Också idag önskar jag dig ett friskt, slagkraftigt och öppet hjärta,

Happy V-day! 

Orpah, Orpah…. Igår var vi såna vänner. Jag hälsade på dig, som så ofta förr - men nu… nu stänger du din dörr. Men det som smärtar mig mest är din hånfulla leende där från ovan…

Jag trodde vi var överens; att Macar var en del i A New Earth. Nu känner jag mig bara förvirrad. This was quite a different Awakening than I was expecting!

Hittade det här i en email fot, fiffigt och enkelt sätt att påminna mottagaren att fråga sig om det verkligen är nödvändigt att skriva ut mailet på papperet:

———————————————————-
please consider the environment before printing this email
———————————————————-

Istället för ett husdjur som löser hår och stökar ner, vore det inte bättre med ett som suger upp hår och städar fint? Framtiden utlovade robotar i hemmen - är det inte dags nu?

I want a Roomba to pet…

(Funderar bara på om det kanske är en DirtDog jag behöver istället…)

Igår gjorde jag en attack. På tvätthögen, återvinningsbergen och Mount Dishes. Lyckades väl inte besegra samtliga, men kom en bit på vägen i alla fall.

Lämpligtvis så har utmärkta bloggen (kan inte rekommendera den nog!) zenhabits ett inlägg om just sånt idag:
» zenhabits.org: The Minimalist’s Guide to Simple Housework

Och av en händelse snubblade jag (ha ha) över det här Pippi-lika sättet att skura golven:
» unclutterer.com: Cleaning your floors without effort … that is, if you don’t break your neck …

Vore det inte bra mycket roligare med såna på fossingarna?

“We are what we repeatedly do.
Excellence then, is not an act,
but a habit.”

-Aristotle

Surfade omkring och läste bloggar om folks GTD-implementationer (Getting Things Done, à la David Allen) och snubblade över en beskrivning av en persons arbetsyta:

”I have an Ikea Jerker desk…”

Hmm, alla svenska namn översätts inte så bra…

Life is really simple, but we insist on
making it complicated.

- Confucius

» zenhabits.net: The Four Laws of Simplicity, and How to Apply Them to Life