Such a blessing

Jag hinner knappt slå upp korpgluggarna innan jag får påminnelser om vilken tur jag har som har normala människor runt om mig (och att jag är tämligen normalt* funtad själv)…

Först en underbar kommentar (för jag tolkar det som att den är skriven med ett ton ironi för just publicering i SvD). Kommentaren är till en artikel i en serie om vuxna med ADHD. Rubriken är”Bokstavskombinationer – trams”.

Fortsätter bl.a. med ”Under 30och 40-talet fanns inte denna typ av problematik i skolan. Den som inte skötte sig fick en “fläskläpp” och suga på. Det fungerade då – det skulle fungera nu.” Signatur: Ordnung muss sein…

Därifrån är inte steget så långt till en artikel i Dagen som verkar hoppingivande när man läser rubriken: Frikyrkoprofiler vill öppna upp för homosexuella. Fortsätter man och läser själva artikeln visar det sig dock mörkna…

På fullt allvar diskuterar man alltså om homosexuella ska få vara medlemmar i församlingar. (Ja, ”utlevande” homosexuella menar man då. Apor som håller sig i träden ska även fortsatt få vara medlemmar. Bara man inte är sig själv…)

Undrar just vad min Jesus skulle sagt om det exkluderande resonemanget… Det är tur att Gud inte ligger i en grav, för då skulle ”han” då vända sig oavbrutet! 😉

Tänk om de kunde fokusera på det som kommer fram i artikelns sista mening; ”Kanske bör vi snarare fokusera på centrum.” Ja, det vore kanske en bra idé!

En positiv vändning på eländet skulle vara: Det är tur att det finns mörker, så att man kan se ljuset klarare!

—

Läser på en annan blogg en fras som nog använts i en helt annan tankebana, men som med min syn låter underbar: ”TACK GODE GUD! DU LEVER ÄNNU! VÄLKOMMEN HIT!” (tänk att de alltid ska skrika…)

Ja välkommen hit!

—

* Tänk att vi är så upptagna med att definiera alla avvikelser från det som är Normen Normal… Det finns knappt plats över för någon att vara sig själv, som man är på sitt eget sätt, utan att behöva etiketteras av andra eller själv gömma sig bakom etiketter för sina ”avvikelser”. Att vara människa är att vara individuell, och därmed ”avvikande”.